Historik

Kort historik över släktföreningen

På 1800-talet utkom en bok av kammarrådet Fingal Theodor Billbergh (sonson till Lovisa Maria Hjelm), som hette ”Skånska slägten Billberg”. I denna fanns en imponerande släkttavla över Lovisa Maria Hjelms avkomlingar.
På 1950-talet tog läkaren och psykiatern Pehr Henrik Törngren sig för att försöka fullfölja den Billbergska släkttavlan i form av en bok över Lovisa Maria Hjelms ättlingar. Under arbetet med denna släkttavla föddes hos honom tanken på att bilda en släktförening baserad på denna produktiva anmoder. Vid sin död hade Lovisa Maria nämligen inte mindre än 162 barn, barnbarn, barnbarnsbarn och t.o.m. barnbarnsbarnbarn. Hennes avkomma torde i början av 2000-talet vara uppe i över 6000.
Bland Lovisa Marias ättlingar fanns ett stort antal prominenta personer som Pehr Henrik Törngren kontaktade och föreslog sin idé om en släktförening. Bland dem som stödde förslaget kan nämnas konstnären Einar Jolin, skådespelaren Georg Funkqvist, flera välkända professorer såsom Bertil Ohlin, Arvid Bæckström, Agne Beijer och Gerhard Bendz, redaktören Torsten Tegnér samt författarinnan Lilly Arrhenius-Beyer, många andra icke att förglömma.

Första mötet 1954

Inbjudan gick ut till alla ättlingar som Pehr Henrik lyckats finna adresser till och mötet gick av stapeln på Lovisa Marias 200:de födelsedag den 11 november 1954 i Grand Hotels spegelsal i Stockholm. I mötet deltog inte mindre än 227 personer.
Mötet biföll med acklamation förslaget om bildandet av ”Släktföreningen Lovisa Maria Hjelms ättlingar” och valde för ändamålet en interimsstyrelse på tre ledamöter Pehr Henrik Törngren, Elsa Pfeiff och Gunnar Wallberg. Mötet beslutade också – på Pehr Henriks förslag – att släktföreningen skulle sammanställa och utge en släktbok.

Släktboken

Släktbokens vidare öden förtjänar en särskild avhandling. Pehr Henrik fortsatte sina forskningar och hade vid sin bortgång i januari 1965 ett manuskript i huvudsak klart.
Situationen var emellertid kritisk. Vem skulle kunna ta på sig en så betungande uppgift som att komplettera och redigera släktboken? Slutligen åtog si Gerhard Bendz, en av de lärde i Lund som vi minns från en TV-serie på 60-talet, att svara för arbetet. Till redaktionskommittén slöts senare Beatrice von Hofsten och Bengt O. T. Sjögren.
Efter otaliga vedermödor låg släktboken klar till ett möte i Skara 1971. Finansieringen hade då i huvudsak lösts genom generösa donationer från bl a Victor Hasselblad, Eric Fernström, Carl Otto Eiserman och Carl Uggla. Släktboken trycktes i en upplaga på 800 exemplar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *