Nr 43

April 1998



NOTISBLAD FÖR SLÄKTFÖRENINGEN LOVISA MARIA HJELMS ÄTTLINGAR

Redaktör: Olof Cronberg, Södra Järnvägsg. 21 A, 352 34 Växjö


Släktföreningens 16:e allmänna möte

i Uppsala 12-14 juni 1998

Den plats vi idag kallar Uppsala hette en gång Östra Aros, dvs östra åmyn-ningen, men kallas 1286 för första gången Uppsala i ett köpebrev. Då hade domkyrkobygget just påbörjats och uppgrundningen av Fyrisån gjorde att tyngdpunkten i handeln flyttades från Gamla Uppsala till Aros. Domkyrkan invigdes 1435 och ärkebiskop Jakob Ulfsson grundade universitetet 1477. Gustaf Wasa började bygga ett slott på Kasåsen som hans söner fullföljde. Efter Johan IIIs hustru Gunilla uppkallades den klocka som ringde ur vård och i vård. Gustaf II Adolf lät reparera den gamla ärkebiskopsborgen och flyttade universitetet dit. Efter honom kallas byggnaden alltjämt Gustavianum. Han donerade en stor del av sina arvegods till universitetet och denna donation räckte ännu på 1800-talet till universitetets alla utgifter och är fortfarande en stor pluspost i universitetets ekonomi. Från 1700-talet var Gustavianum bibliotek tills Carolina Rediviva togs i bruk 1841. Undervisningen bedrevs i Konsistoriehuset vid S:t Eriks torg. Den nuvarande universitetsbyggnaden invigdes 1887.

Men Uppsala är inte bara domkyrka, slott och universitet. Det finns mycket att titta på vid en rundvandring. Nedanför domkyrkan ligger S:t Eriks torg, som en gång hette Oxtorget. Kring det ligger bl.a. Vetenskapssocietens hus, med fönsterluckor till skydd mot eventuella studentoroligheter. Innanför muren finns "Schefferus bibliotek", ett litet kubiskt hus, byggt av Olof Rudbeck, som också 1662 ritade och byggde kupolen på Gustavianum. När den reparerades på 1900-talet kunde man använda Rudbecks originalritningar. Intill Gustavianum ligger Historicum, en gång byggt av en professor som privatbostad för de pengar han tjänat på att skriva avhandlingar åt andra.

I torgets norra hörn ligger Kyrkans hus med kyrkans utrikes-förvaltning. Mitt emot ligger Walmstedtska gården, en ämbetsmannagård inredd i 1850-60- talsstil och använd av staden som representationsvåning. Det gamla professorshemmet på övre våningen tillhör Upplandsmuseet och kan beses. Ett kvarter norrut ligger Ofvandahls konditori, som fortfarande har kvar sin 1800-talsinredning.

Åter till torget ser man "Köttbasilikan" som byggdes 1908 som saluhall och fungerar så ännu. Restaurangens stekta strömming lär vara en delikatess. Akademikvarnen har delar från 1200-talet. Den skänktes av drottning Kristina till universitetet och var i bruk till 1946. Efter den stora branden 1702 byggdes den om och rymmer nu Upplandsmuseet. Pumphuset vid nedgången till museet byggdes 1862. Källan sägs ha runnit upp på den plats dit Erik den Heliges huvud rullade sedan danskarna mördat honom 1160. Pumpen var mindre på Gluntens tid så det var inte så konstigt att han tog den för en människa.

Konsistoriehuset, Kuggis, byggdes efter ritningar av Carl Hårleman efter branden 1702. Där fick de blivande studenterna avlägga inträdesexamen fram till 1860-talet då studentexamen utlokaliserades till gymnasierna i landsorten. Huset var en tid brandstation och användes av Ingmar Bergman i filmen Fanny och Alexander som teaterns ingång. S:t Eriks gränd var till 1935 den enda förbindelsen mellan S:t Eriks torg och Fyristorg.

Här ligger Domtrapphuset, Uppsalas äldsta hus, som en gång rymde studentfängelset, när universitetet hade egen jurisdiction. Högst upp i domtrapphuset bodde Nathan Söderbloms änka, Anna Söderblom, Pelle Svanslösböckernas Maja i domkyrkotornet. Via Valvgatan kommer man till Skytteanum. Genom en oansenlig port går man in i Skytteanska trädgården, öppen för allmänheten och en liten oas mitt i staden, med ett ovanligt perspektiv på Domkyrkan (se foto på första sidan). Huset och trädgården donerades av Gustaf II Adolfs lärare Johan Skytte som bostad för professorn i politisk vetenskap och vältalighet.

Det här är några sevärdheter i direkt anslutning till Domkyrkan. För den som har tid rekommenderas en promenad längs Öfre Slottsgatan, där minnesplattor på husen upplyser om var sedemera kända svenskar bott under sin studietid. Gatan har kvar sin 1800-talsbebyggelse. Titta gärna in på de idylliska gårdarna. Närmast Carolina ligger Geijersgården. Gå in på gården och se de gamla uthusen och kryddgården som finns kvar.

På Valborgsmässoaftonen är Carolinabacken och Odinslund fulla av folk. Klockan tre lyfter universitetets rektor sin studentmössa på Carolinas balkong och rusningen nerför backen till nationerna börjar. Bakom Carolina ligger Engelska parken, besjungen av Olrog. Snedda från Carolina förbi Gunnar Wennerbergs staty genom Slottsbacken ner till Svandammen och Flustret. Söderut längs ån ligger Stadsparken med sin damm och Lycksalighetens ö. Mer avlägena sevärdheter är Gamla Uppsala och Linnés Hammarby och Fyrishovs äventyrsbad, som efter Skansen, Liseberg och Wasamuseet är den fjärde mest besökta anläggningen i Sverige.

På fel sida om ån finns industrins, energins och politikens Uppsala.

Karin Secher


Program

Fredag 12 juni

Förmiddagen: Ankomst och incheckning på hotellen.

15.00 Samling vid Linnéträdgården (vid otjänlig väderlek Linnémuseet). Guidning av Jörgen Secher samt Lars och Birgitta Linder.

17.30 Gemensam måltid på Vita Husets servering, Torsgatan 10 (även för dem, som inte deltagit i Linnévisningen).

Lördag 13 juni

10.00 Rundvandring i Uppsala med besök i Carolina Rediviva, Anatomiska teatern, domkyrkan & universitet. Samling utanför Carolina. Guider: Jörgen & Karin Secher, Lars & Birgitta Linder.

13.00 Lunch på restaurang Alma (universitetet).

16.00 Samling på Västgöta Nation (adress: Slottsgränd 8). Släktmötesförhandlingar enligt föredragningslista. Därefter kåseri av Lars Linder över temat "Vi och vår ålder".

18.00 Släktmötesbankett.

Välkomstdrink samt 3 rätters middag. Därefter kaffe med kaka.

Under kvällen underhållning med gluntsång, frågesport och musik, samt blandad dansmusik.

Söndag 14 juni

09.30 Avresa från Islandsbron i Uppsala med m/s Kung Carl Gustaf till Skokloster. Visning av slottet.

13.00 Återfärd till Uppsala. Lunch ombord.

14.30 Återkomst till Uppsala. Avslutning av släktmötet.

Logi
Styrelsen har avtalat med Ragnar Lönnäng, (själv medlem) VD för Uppsala Turist- och Kongress AB, att bistå medlemmar att få lämplig logi. Han träffas på telefon 018-27 48 05 kl 10.00-16.00 eller på fax 018-12 43 20.

Preliminärbokning har gjorts på Hotell Basic, Kungsgatan 27, 753 21 Uppsala av 20 dubbelrum och 5 enkelrum. Priset för dessa (exkl frukost) är 650:- för dubbelrum, 495:- för enkelrum. Bokning av dessa måste ske senast 1/5 1998. Även Hotell Svava, Bangårdsgatan 24, 751 44 Uppsala kan rekommenderas. Dubbelrummen kostar där 750:- och enkelrummen 600:-. Enklare logi kan erhållas i privatrum och på vandrarhem. Priserna ligger där på 150-200:-. Rådgör med Ragnar Lönnäng.

Kostnader
Anmälningsavgiften till släktmötet är 350:-, vilken inkluderar priset för banketten samt inträdesavgifter till Linnéträdgården och Anatomiska teatern under rundturen i Uppsala. Barn under 15 år får delta för 100:- (särskild meny).

Båtfärden till Skokloster inklusive lunch ombord (smör bröd, färsk lax, vin eller öl) kostar 275 :-.

Övriga måltider, dvs middagen på fredagen den 12 juni och lunchen på lördagen den 13 juni beställes och betalas individuellt.

Kommunikationer
Uppsala nås med tåg eller flyg (via Arlanda). Från Stockholm går tåg princip en gång i timmen.

Släktkarta
Till släktmötet avser styrelsen att liksom tidigare göra en plansch, utvisande de deltagande ättlingarnas plats i släktträdet. För att möjliggöra detta ombedes deltagarna att i samband med sin anmälan sända med ett fotografi i passfoto-storlek med anteckning på baksidan av namn, födelseår och släktgren.

Dokument
Medför detta nummer av Hjelmaren till släktmötet! Det innehåller bl a föredragningslistan för släktmötet, samt verksamhetsberättelse och ekonomisk redogörelse för den gångna 3-årsperioden.

Medlemmarna erinras om att motioner, som önskas förelagda släktmötet, skriftligen måste inges till styrelsen senast den 15 maj 1998.

Anmälan om deltagande
Skriftlig anmälan om deltagande skall göras till ordföranden, Hans-Georg Lindgren, Björkallén 22, 142 66 TRÅNGSUND, med angivande av namn på deltagarna, samt vilka aktiviteter de önskar delta i. Använd bifogade anmälningsblankett! Bifoga därvid, om möjligt, de ovannämnda fotografierna till släktträdet. Deltagaravgiften skall samtidigt betalas in på föreningens postgirokonto 10 37 33 - 2, med användande av bifogat inbetalningskort. Anmälan, som är bindande, skall vara styrelsen tillhanda senast 1 maj 1998. OBS! Du måste skicka in både anmälningsblankett och inbetalningskort.


Släktmötesförhandlingar

Föredragningslista

§ 1 Val av ordförande vid mötet

§ 2 Val av mötessekreterare

§ 3 Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera dagens protokoll

§ 4 Styrelsens förvaltningsberättelse för redovisningsperioden 1995-1997

§ 5 Revisionsberättelse

§ 6 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för mandatperioden.

§ 7 Budget för perioden 1998-2000

§ 8 Fastställande av medlemsavgift

§ 9 Val av:

a) ordförande för åren 1998-2000

b) fyra styrelseledamöter

c) två suppleanter

d) två revisorer

e) två revisorssuppleanter

f) valberedning

§ 10 Vid det föregående släktmötet bordlagd fråga om kriterier för medlemskap i föreningen

§ 11 Vid det föregående släktmötet bordlagd fråga om villkor för hedersledamot

§ 12 Diskussion om släktföreningens framtida organisation och struktur

§ 13 Motioner som hänskjutits till släktmötet (måste inges till styrelsen senast den 15 maj 1998).

§ 14 Övriga frågor

 

Kommentarer till föredragningslistan

Betr § 8 Styrelsens förslag är att medlemsavgiften för perioden 1998-2000 fastställes till 200 kr/3 år.

Betr § 9 Valberedningen föreslår följande: till ordförande: Åke Holmberg, fn vice ordförande; till ordinarie styrelseledamöter: Olof Cronberg, Peter Celsing och Gudrun Svensson, samtliga omval, samt Alf Wennerfors, nyval; till styrelsesuppleanter: Annika Hofsten, omval, samt Mica Törnqvist, nyval; till revisorer: Sten Zethræus, omval, och Christofer Ekströmer, nyval; till revisorssuppleanter: Björn Lundén, omval, och Kerstin Lindencrantz, nyval.

Betr § 10 Styrelsen föreslår följande tillägg till lydelsen av stadgarnas § 2 första stycket: "Medlemskap kan även vinnas av annan av släktföreningens syften och verksamhet intresserd person."

Betr § 11 På uppdrag av styrelsen har medlemmen Erik Holmberg skrivit en PM om behovet av särskilda bestämmelser i fråga om hedersledamotskap. Med utgångspunkt i hans förslag finner styrelsen att släktföreningen redan med de nuvarande utformningen av stadgarna kan fatta sådana beslut angående hedersledamöter, som rimligen kan uppfattas som angelägna. Styrelsen vill därför föreslå att släktmötet beslutar att låta den nuvarande bestämmelsen i andra stycket av stadgarna § 2 kvarstå oförändrad.

Betr § 12 Styrelsen har vid sammanträde under hösten 1997 tagit upp frågan om släktföreningens framtid. Det konstaterades att föreningen nu omfattar upp till åtta generationer och troligen över 10000 ättlingar. Se artikel i denna Hjelmaren om Släktföreningens framtid. Styrelsen beslöt att framföra synpunkterna till släktmötet och att där - åtminstone preliminärt - inbjuda till synpunkter på problemet.


Verksamhetsberättelse juni 1995 - juni 1998

Styrelsen har under verksamhetsperioden haft följande sammansättning:

Hans-Georg Lindgren, ordförande; Åke Holmberg, vice ordförande; Peter Celsing, kassör; Gudrun Svensson, sekreterare; Olof Cronberg,redaktör och arkivarie; Annika Hofsten , suppleant; Jonas Eriksson,suppleant.

Revisorer: Sten Zethræus och Kerstin Grönvall. Suppleanter: Christofer Ekströmer och Björn Lundén.

Valberedning: Maj Bendz, Erik Wallerius, Kerstin Lindecrantz och Lennart Cronberg

Styrelsen har under verksamhetsperioden sammanträtt fyra gånger.

Publikationer
Släktföreningens medlemsblad, Hjelmaren, ingår i den grupp av publikationer, som släktföreningen utger. Förutom medlemsbladet består publikationerna av supplementet till släktboken, medlemsmatriklar, specialstudier av emigrerade ättlingsfamiljer, släktmöteshandlingar mm. Styrelsen har beslutat att i princip ge ut fyra publikationer årligen. Sålunda har under åren 1995-97 följande skrifter utkommit:

Hjelmaren 36 (april 1995)
Medlemsmatrikel (sept 1995)
Hjelmaren 37 (sept 1995)
Hjelmaren 38 (nov 1995)
Hjelmaren 39 (juni 1996)
Carlander-släkten (nov 1996)
Hjelmaren 40 (dec 1996)
Släktbokssupplementet (jan 1997)
Descendants in Argentina (april 1997)
Hjelmaren 41 (juni 1997)
Hjelmaren 42 (dec 1997)

Olof Cronberg har under perioden varit redaktör för Hjelmaren. Han har dessutom lagt ner ett förtjänstfullt arbete på redigeringen av supplementet till PH Törngrens släktbok.

Släktregistret
Styrelsen har kontinuerligt arbetat med att följa upp och komplettera släktregistret. I synnerhet har det visat sig svårt att få kontakt med ättlingarna till de av släkten Hammar, som i slutet av 1800-talet emigrerade till Sydafrikanska unionen, Argentina och USA. Arbetet har nu resulterat i att vi kunna registrera ett 30-tal "nya" ättlingar efter Sydafrikaemigranterna och ett 80-tal ättlingar efter Argentinaemigranterna. Ännu återstår mycket att göra för att få släktregistret fullständigt, i synnerhet beträffande Argentina- och USA-ättlingarna.

Medlemsregistret
Släktföreningen har i slutet av 1997 ca 550 medlemmar. En ny medlemsmatrikel gjordes 1995 innehållande - förutom förteckningen över medlemmar - en kort historik över släktföreningen, stadgar samt uppgifter om styrelse od. Föreningen har haft ovärderlig hjälp med upprättandet av matrikeln, liksom med tryckning av adressetiketter för distribution av Hjelmaren och övriga publikationer av ättlingen Björn Lundén.

Regionala släktträffar
Liksom tidigare har styrelsen anordnat regionala släktträffar. En sådan ägde rum lördagen den 11 maj 1996 i Halland med besök bl a på Sperlingholms slott utanför Halmstad samt andra kulturella sevärdheter. På slottet guidades vi av ättlingen Marie-Louise Kuylenstierna, f Richert. Vår hedersledamot Maj Bendz var värdinna och arrangör av exkursionen.

På hösten samma år, den 7 september, arrangerades en exkursion i sydvästra Skåne med besök bl a på Axel Ebbes museum och Trelleborgen i Trelleborg. Färden avslutades på den Grönwallska släktgården Rydeholm vid Anderslöv, där den nuvande ägaren Carl-Henrik Kristersson tog emot och visade den pietetsfullt renoverade herrgårdsbyggnaden. Värd och arrangör av exkursionen var vår vice ordförande Åke Holmberg.

Planer är klara för en exkursion i nordöstra Skåne den23 maj 1998 med besök bl a på "Haganderska palatset" i Kristianstad, på Olof Holsts Högatoft i Jämshög samt Fernströms herrgård, Stensnäs, i Mörrum. Utflykten har förberetts av medlemmarna Åke Holmberg och Torsten Falck.

Ekonomi
Under verksamhetsperioden har som ovan nämnts ett supplement till släktboken färdigställts, tryckts och distribuerats till samtliga medlemmar. Kostanderna för detta, ca 55 000 kr, har belastat periodens bokslut. Beträffande släktföreningens ekonomiska förhållanden hänvisas till nedanstående vinst- och förlusträkning samt balansräkning.

Stockholm i mars 1998

För styrelsen

Hans-Georg Lindgren

ordförande


Vinst- och förlusträkning 1/1 1995 - 31/12 1997

 Inkomster    Utgifter  
 Medlemsavgifter  82 315  Hjelmaren  26 428
 Sålda släktböcker samt    Supplementet  57 088
 bidrag till supplementet  16 688  Släktmötet 1995  7 141
     Porto och tele  19 874
     Resor, styrelsemöten  12 019
 Underskott  29 822  Diverse omkostnader   6 285
 Summa  128 835    128 835

Kommentar till vinst- och förlusträkningen: Det uppkomna underskottet hänför sig helt till kostnader för tryckningen av släktbokssupplementet. Underskottet reduceras i verkligheten, då föreningen efter den 1/1 1998 erhållit ytterligare cirka 18000 kr i bidrag.

Balansräkning per den 31/12 1997

 Tillgångar    Skulder  
 Postgiro  5 808  Kortfristiga skulder   8 048
 SE-Banken  47 475   Eget kapital  45 235
 Summa  53 283    53 283


Revisionsberättelse

Undertecknade, av 1995 års släktmöte valda, revisorer för släktföreningen "Lovisa Maria Hjelms ättlingar" har granskat föreningens räkenskaper för perioden den 1 januari 1995- den 31 december 1997. Därvid har vi funnit att verifikationer finns för och stämmer med vad som uppsatts på konton i huvudboken, inkluderande saldon för tillgångskontona postgiro och bank. Vi har också funnit att bokföringen skötts noggrannt och ordningsamt.

Vi tillstyrker att balansräkning samt vinst- och förlusträkning fastställs enligt styrelsens förslag. (Bil. 1 till styrelseprotokoll nr 4/95-97 från 1998-02-14). Vi tillstyrker också att släktföreningens styrelse beviljas ansvarsfrihet för den tid som granskningen avser.

Stockholm den 18 mars 1998

Christofer Ekströmer och Sten Åke Zethræus


Släktföreningens framtid

I dag torde det finnas ungefär 10000 ättlingar till Lovisa Maria Hjelm. Antalet ättlingar dubbleras på 20 år. Släktskapet med Lovisa Maria Hjelm blir allt avlägsnare. De ättlingar som födds idag är ofta ättlingar i åttonde led, där Lovisa Maria Hjelm är en av 256 förfäder i åttonde generationen.

Om tjugo år kommer antalet ättlingar vara ungefär 20000. Hur skall vi kunna hålla intresset vid liv för föreningen? Kan en liten styrelse fortsätta att hålla i tåtarna för en sådan stor släktskara? Skall föreningen ha samma struktur som idag? Kommer yngre generationer att intressera sig för föreningen?

Man kan tänka sig olika utvecklingar: a) att föreningen bibehåller sin nuvarande stuktur, b) att föreningen delas upp i mindre föreningar, c) att det tillskapas någon form av delföreningar, d) att föreningen i framtiden upphör. Styrelsen är mån om att få medlemmarnas synpunkter på framtiden och även att diskutera frågan på släktmötet.

Att bibehålla föreningens nuvarande struktur utan förändringar är kanske det enklaste förslaget. Föreningen fortsätter traditionen som tillkom redan på Lovisa Maria Hjelms tid, och som avspeglas i hennes gravsten, den billbergska släktboken och vår släktförening. Nackdelen är att föreningens medlemspotential blir allt större. Det blir svårare att hålla ihop allt avlägsnare släktingar. I framtiden kommer föreningen bli ungefär som den amerikanska föreningen för Mayflower-ättlingar, dvs att för att bli medlem får man visa en utredning som bevisar att man är ättling.

Att dela upp föreningen kan ske på olika sätt. Närmast till hands ligger att dela upp föreningen efter släktgrenarna. De nya släktgrens-föreningarna blir mindre och mer lättskötta. Å andra sidan kommer varje förening kräva sin egen styrelse. Föreningarna blir olika stora, och alla orkar kanske inte överleva. En generation senare är medlemmarna lika avlägset släkt som dagens medlemmar i vår släktförening är. En annan variant är att dela upp föreningen geografiskt. De regionala släktträffarna övergår i släktmöten. I praktiken fungerar det väl redan så på Nya Zeeland.

Att skapa delföreningar under en moderförening kan vara ett sätt att sprida arbetet, men kräver samtidigt att fler personer engagerar sig att sitta i styrelsen. Frågan är om det inte blir onödigt mycket byråkrati.

Att lägga ner föreningen som sådan, blir knappast aktuellt så länge intresset och medlemsantalet håller sig på nuvarande nivå.

Olof Cronberg & Hans-Georg Lindgren


 



Denna sida är sammanställd av Olof Cronberg 980628.